GAAAAH! Har precis sett sista avsnittet på säsong 3 av californication. Jävlar vilken avslutning! Ge mig fyran och ge mig den nu!!!

Varför kan inte solen få nå ända fram till mig. Varför kan inte de varma strålarna få fylla upp min själ. Varför kan inte mina tårar få bytas ut mot välbefinnande och glädje. Det finns inte mycket kvar av mig. Snart går jag under...

Nya tavlor på g, samt ett par gamla trainers som jag stilade upp. Inget som kommer hamna på fötterna dock, dom kommer bli mer urban utsmyckning. Shu.

Nu är det dags att röra sig hemåt. Match om 7 timmar... Slaggmode.

Klockan är halv sju på morgonen. I slakthusområdet pumpar technon fortfarande, och dom visar trolltyg på storbildsskärm. Jag är spiknykter och jag älskar det här!

Can you dance to my beat?

Du vet att jag blundar, men ändå kan jag se. Du vet att jag undrar, men ändå inte vet. Du vet att vi funkar, men ändå inte går. Du vet att jag bryr mig, mer än du förstår.

Maskrosbarn i betongen. Håll huvudet högt. Stå rak i ryggen. Ingenting ska få fälla er.

Tilda, vart är du? Solen är här, ciggen är tänd...

Mad love 4 blue steel. På väg hem från stan efter andra sittningen med psykologen. Kändes bra. Lite flummigt, men bra. Det känns att det går framåt, även om det är lång väg kvar. Ska hooka med jocke i centa och haffa en pizza och hämta yolandas tavla. Ska bli kul, var längesen vi sågs. Shuz.

Back in bizniz! Nu har jag fått tillbaka luren från rep. Nu jävlar ska det mobilbloggas! En skiss från igår. Nu jävlar ska jag in på TGG!

Min dåliga självbild är min största fiende. Det trasar sönder mig långsamt och stjäl all min ork.

Nu stämplar jag ut för kvällen/natten/ morgonen.

Jag önskar det vi hade fanns. Jag undrar hur du mår och vart du är nånstans.

Det finns människor i min närhet. Människor jag älskar. Människor jag älskar mer än livet själv. Ni vet precis vilka ni är. Om du tror du är en av dom, så är du med största sannolikhet det också. Jag älskar er. Jag skulle inte tveka att dö för er. Det är precis därför jag lever. För att jag älskar er. Ni är som bröder och systrar för mig. Ni får mig att orka med morgondagen. Ni får mig att fortsätta andas. Ni får mig att fortsätta fightas när det finns betydligt enklare alternativ än att stå kvar. Men jag står kvar. För er skull, för våran skull. Ingenting kan slå ner oss helt. Tack för att ni vill vara en del av mitt liv och för att jag får vara en del av erat. Tack. Jag älskar er!

Jag borde vara glad. Vi vann igår. Jag borde vara glad, solen skiner och fåglarna kvittrade när jag vaknade imorse. Jag borde vara glad, fyra dagars helg den här veckan. Men jag är inte glad. Inte det minsta. Segern igår skänkte mig glädje en stund, men i samma stund som jag var ensam igen, så försvann glädjen... Att det ska ta över två månader att få prata med en psykolog känns inte helt kosher. Skulle ha sagt att det var akut när jag ringde, då kanske det hade gått undan. Solen skiner idag...

Ensam hemma. En tänd brasa och lite bra musik. Har sjukt tråkigt. Har spenderat hela dan i horisontal läge. Kanske dammar på lite family guy sen. Derby imorrn, och jag har nog aldrig varit så otaggad nånsin...

Jag ångrar mig. Jag skulle aldrig åkt hit. Det här är inte mitt liv, jag är på väg att träffa botten och jag HATAR det.