Svarta får, aka. musikbikten
Jag anser mig själv ha en ganska bred och god musiksmak. Jag lyssnar på all möjlig musik, allt från hårdrock till hiphop via techno, electronica, reagge, salsa, madchester, juggemusik, reaggeton, indiepop, house, trance, dancehall osv.
Om man skulle fråga min gode vän Sev, så skulle han fullkomligt dömma ut min musik, enbart för att han kan, för att han själv är så fruktansvärt kräddig när det kommer till musik.
Men på senare tid har två svarta får anslutit till min musikflock. Den första är Pink. Lyssnar iofs knappt någonting på hennes musik, men jag tycker hon är duktig. Hon skriver bra texter, för den genren, och är ofta rätt distansierad till musikbranschen. Hon är lite svår, och "halvtrasig", något som gör att jag fastnar för henne. Hon är rätt cool helt enkelt. Den bikten är rätt illa, men nästa är fan ännu värre. Jag skäms nästan lite för mig själv för egentligen så avskyr jag den här typen av musik, men på senaste tiden har jag fastnat mer och mer för vissa låtar inom den genren. Mina damer och herrar, jag lägger huvudet på stupstocken och presenterar för er; RnB.
En rätt menlös och tråkig genre överlag, För folk som vill göra pop, men försöker vara "äkta" och gå mer åt gatans hiphop. Eller nått. Men på senare tid har jag märkt att jag fastnat mer och mer för låtar inom den stilen.
Framförallt dessa två.
http://www.youtube.com/watch?v=LEUcQSl3mkI
Jag har egentligen ingenting till övers för CB. Rätt mjäkig artist överlag. Men refrängen är ett mästerverk av känslor. Fullkomligt underbar.
http://www.youtube.com/watch?v=uIAV-V7q5dE
Gillar texten som fan. "vad som än händer, finns jag här för dig."
Kan tänka mig att man relaterar mycket mer till såna här egentligen blödiga "svenne"texter med ett brustet hjärta, kan vara därför jag tar till mig av det mycket mer nu än tidigare.
Så då var dom ute på vift. Mina svarta får. Så stena mig, ägga mig, släng eran ruttna sallad på mig. Jag har klivit ut ur musikgarderoben, och jag skäms inte för mig. Tror jag?
Avslutar med en fet låt för att väga upp det hela lite.
http://www.youtube.com/watch?v=GIIbufFxWf8
Shu'dat!
Om man skulle fråga min gode vän Sev, så skulle han fullkomligt dömma ut min musik, enbart för att han kan, för att han själv är så fruktansvärt kräddig när det kommer till musik.
Men på senare tid har två svarta får anslutit till min musikflock. Den första är Pink. Lyssnar iofs knappt någonting på hennes musik, men jag tycker hon är duktig. Hon skriver bra texter, för den genren, och är ofta rätt distansierad till musikbranschen. Hon är lite svår, och "halvtrasig", något som gör att jag fastnar för henne. Hon är rätt cool helt enkelt. Den bikten är rätt illa, men nästa är fan ännu värre. Jag skäms nästan lite för mig själv för egentligen så avskyr jag den här typen av musik, men på senaste tiden har jag fastnat mer och mer för vissa låtar inom den genren. Mina damer och herrar, jag lägger huvudet på stupstocken och presenterar för er; RnB.
En rätt menlös och tråkig genre överlag, För folk som vill göra pop, men försöker vara "äkta" och gå mer åt gatans hiphop. Eller nått. Men på senare tid har jag märkt att jag fastnat mer och mer för låtar inom den stilen.
Framförallt dessa två.
http://www.youtube.com/watch?v=LEUcQSl3mkI
Jag har egentligen ingenting till övers för CB. Rätt mjäkig artist överlag. Men refrängen är ett mästerverk av känslor. Fullkomligt underbar.
http://www.youtube.com/watch?v=uIAV-V7q5dE
Gillar texten som fan. "vad som än händer, finns jag här för dig."
Kan tänka mig att man relaterar mycket mer till såna här egentligen blödiga "svenne"texter med ett brustet hjärta, kan vara därför jag tar till mig av det mycket mer nu än tidigare.
Så då var dom ute på vift. Mina svarta får. Så stena mig, ägga mig, släng eran ruttna sallad på mig. Jag har klivit ut ur musikgarderoben, och jag skäms inte för mig. Tror jag?
Avslutar med en fet låt för att väga upp det hela lite.
http://www.youtube.com/watch?v=GIIbufFxWf8
Shu'dat!
Kommentarer
Postat av: Anonym
Åh herregud.
Postat av: Ade
Ja, jag säger ju det... Svarta får...
Trackback
