Så var ännu en av de legendariska YOOF-helgerna över.
Tänker inte gå in allt för mycket i detalj, men det var skadat.

Började i fredags med att vi var ute på nått thaihak och käkade middag, och någon tyckte det var en bra idé att beställa in 66cl öl. När vi sen ska beställa maten droppar Labano följande citat; "Vi tar en sån där springrolls" varpå servitrisen konstaterar "Vårrullar alltså?". Labano ska då försöka förklara bort det med att "Jag har varit i Vietnam i 3 veckor, det är därför." Stor humor.

Efter det så taggade vi hem till Lef och fortsatte festa och vänta in ett gäng damer som dom hade träffat under sin Vietnamresa. Fram på nattkröken så droppar en efter en av brudarna av, antingen hem, eller ut på krogen.
Vi gör då ett snabbt beslut att tagga hem till Ohlin i Sickla. Mycket trevlig tillställning måste jag säga.
Långt in på morgonkvisten inser jag och Johan att vi måste ha cigg, och ger oss ut på en vandring på jakt efter tobak.
Vi får instruktioner om hur vi ska gå till macken, men missar den lilla detaljen att skilja på höger och vänster.
Vi knatar genom hela hammarby sjöstad, upp längs med någon tvärbanebro. Halvvägs upp på bron inser vi att vi inte kommer över på bilvägen och knatar ner igen och tar sikte på globen/gullmars. Efter ett bra tags vandrande så funderar vi över mackens lokalisering. Vi kommer då gemensamt fram till att Hammarby Fabriksväg (tror jag det var) ligger nere vid frysen, och att dom har nattöppet. Vi ändrar riktning och knatar dit för att fylla på depåerna, och haffar sedan en taxichaffis utanför. Döm av vår förvåning när våran "dryga timlånga promenad" endast tog 5 min. i taxi. Det var ungefär någonstans där som vi insåg att höger är höger och vänster är vänster, och att vi måste ha tagit fel.
Runt 6-tiden taggar vi vidare hem till Pang, som mycket snällt och vänligt öppnar dörren för oss så vi kan "kvarta" ett par timmar innan vi ska åka till gävle.
Det blir inte mycket sova för mig och Labano. Vi trängde ihop oss i Pangs lilla "fritzl-källare" under sängen och låg och lyssnade på techno tills klockan ringde. Under morgonen så gjorde sig det oerhörda ölintaget sig påmint.
Jag låg och funderade ut roliga saker jag skulle berätta för labano. När jag kommit på dom så skrattade jag högt, varpå Labano självfallet undrar vad som är så jävla roligt.
Jag börjar berätta, men glömmer helt bort vad jag tänkt ut efter ungefär halva berättelsen. Skrattar då högt för att jag glömt bort det, och kommer snabbt på något annat att avsluta med, som givetvis är mycket sämre. Skrattar då ännu högre för att avslutningen är så dålig.
Och så höll jag på.

På lördagmorgonen bar det av hem till Lef igen för förfest innan minibussen skulle rulla mot Gävle.
Vid 12 blir vi upphämtade utanför efter att bussen sicksackat lite runt st.eriksplan för att hitta rätt.
Ölflaska efter ölflaska töms och ramsorna och musiken blir allt skevare och skevare. När vi väl kommer upp till arenan så är det direktinsläpp och vi känner att vi inte har någon lust att spendera ca. 2 timmar på arenan innan matchen. Så vi åker ner till puben och hoppas kunna tagga därifrån innan de andra bussarna gör det, och köpa biljetter då. Det gick inte riktigt som vi hade tänkt oss. När vi kommer fram, åker de andra bussarna och när vi kommer upp till arenan igen så är de 150 biljetterna som fanns, slut, då det var långt många fler DIF i stan denna dag.
Vi försöker trixa och fixa lite, men det ända alternativet visar sig vara 250kronors-biljetter, utspridda på långsidan. Det var inte intressant så vi hoppar in i minibussen igen och åker mot centrum för att leta upp en sportbar. Matchen gick som den gick, värdelöst rent ut sagt.
Hemresan blir ommöjligt ännu skevare och skevar nog ur som mest när vi helt plötsligt upptäcker att vi är i Sandviken, och har åkt 4.5 mil åt fel håll.
Låt oss säga att detta är ett axplock ur resans höjdpunkter, som är passande för allmän beskådning.

Väl hemma i Sthlm igen så åker jag ut till Liljeholmen och möter upp Maja för att gå på Slag från hjärtat-konsert och Reaggeklubb. Det var sjukt roligt! Grym musik och sköna vibbar. Var fett sliten när jag kom ut dit, men det ändrade på sig ganska fort när vi kom in. Vid 3-tiden kände vi att det var dags att tagga hemåt, men vi lyckades ändå med konststycket att ta 4.21-banan. Så vid 5-tiden trillar vi in i lägenheten. Snackar lite skit och chillar lite innan Erik sätter på en film och jag slocknar i soffan innan förtexterna knappt har rullat klart.

Så med ca.3 timmars sömn under 3 dagar så är man minst sagt mör i kroppen. Men det var värt det, för det var galet roligt!