"Jag ser djupt i mitt inre, och tar sista klunken ur flaskan och vet att jag ljugit för mindre."
Hur kan man känna sig så jävla tom? Ensam, förvirrad och bortkommen? Finns det något annat som spelar roll egentligen? Finns det något kvar att kämpa för? Finns det någon mening över huvud taget?
"Du tycker shuno ser glad ut, att det är så han låter/
Men ser du inte bakom leendet att shuno gråter/
Har vart en tung tid, och den blir bara tyngre/
Har förlorat det mesta, och jag blir inte yngre/
Det är en hård gång, det är en krokig väg/
Är ingen fågelsång, bara en brokig värld/
Som bara målats upp i gråa nyanser/
Som kantas upp av alla missade chanser/"
Kommentarer
Trackback
